Idag blir du 10 år.
Du vägde 400 gram när du föddes. Jag minns när jag såg dig första gången och du var fem veckor.
När du var åtta veckor satt du i mitt knä i baksätet och du gnydde i tio minuter innan du fann dig i din nya familj.
Du var odräglig och det mest underbara någonsin. Och din mage skulle jag kunnat gosa med jämt.
Men liten blev stor fort.
Och många äventyr har du hunnit med. Kanske lite fler än du förtjänar.
Och jag hade kunnat hitta tusen bilder där du är sötast i världen.
Matte älskar dig alltid.
♥♥♥
Grattis finaste fnosen min.
(en inpass)
Alltså. Det bästa med att bo själv är att en kan fuldansa. Typ jämt. Utan att nån tittar konstigt på en. Förutom grannarna rakt över då.
ps. när allt det här är över ska jag unna mig att besöka en frisör!
Vart tog hon vägen?
Jamen hörrni nu är det slutspurt på uppsatsen, och ni får liksom vara glada för mig om jag inte skriver här så mycket för förhoppningsvis betyder det att jag pluggar intensivt och inte stör mig själv med att gå in här! I värsta fall är jag ute i solen och skrämmer slag på folk med mina likbleka ben!
PEPP PÅ ATT JAG BLIR TYP NÄSTAN HELT KLAR TILLS PÅ FREDAG!!!! Vore fett.. Håll alla tummar nu.
PEPP PÅ ATT JAG BLIR TYP NÄSTAN HELT KLAR TILLS PÅ FREDAG!!!! Vore fett.. Håll alla tummar nu.
Vi ses på andra sidan!
att vårda varandra
Klockan är nästan halv två på natten. Jag pratar med sjukvårdsupplysningen om min hostmedicin efterom mina armar och ben domnat av.
Nea: Nä... men det är inte farligt? Alltså jag känner inte mina armar? Det är lite obehagligt
Sjuksköterskan: Ja Gud ja, det förstår jag. Jag fick någon liknande reaktion av en hostmedicin för ett tag sen. Trodde jag skulle dö!
Nea:.... eh... ojdå.
Sjuksköterska: Ja det var jätteläskigt!
Nea: usch då...
Sjuksköterska: Eh... Men vänta ut det så släpper det.
Nea: okej.
Sjuksköterska: och sluta ta medicinen!
Någon som har husmorsmedicinstips mot rethosta?
Någon som har husmorsmedicinstips mot rethosta?
rättigheter
Och sen skulle vi gå.
cola är visst lunch!
Ja idag går det inte så bra.
Jag har skrivit för lite, tänkt för lite på vad jag borde tänka på och svurit över hostan. Jag har i alla fall diskat! Och tvättat. På tiden kan en tycka. Men det blir så fullt i garderoben när allt är tvättat.
Stress är så sjukt dåligt för min aptit. Jag har bara ingen lust. Spelar ingen roll om kroppen är hungrig jag är bara så opepp på att mata den. Så onödigt. Så idag gör jag som skolsköterskan en gång sa - ät vad du är sugen på.
Stress är så sjukt dåligt för min aptit. Jag har bara ingen lust. Spelar ingen roll om kroppen är hungrig jag är bara så opepp på att mata den. Så onödigt. Så idag gör jag som skolsköterskan en gång sa - ät vad du är sugen på.
Så jag dricker cola. Och tänker att en får väl alltid i sig någonting en behöver.
Nämensatteh...Nu tillbaka till pronomenanvändade. ciao.
den borttappade motivationen
Jag vill bara sova.
Men jag ska plugga, tvätta, plugga.
Och ikväll ska jag belöna mig med att få hänga med finaste Ellen, i sällskap av Eddie och the death star canteen kanske till och med.
Det är konstigt hur allt sammanfaller. Jag vill skriva musik, redigera bilder, promenera i skogen - bara för jag absolut inte har tid. Jag är så förälskad i det vita vårljuset. Och blå toner.
Mycket bilder på mig på senaste tiden. Men jag hinner liksom inte fota nåt annat. Förutom möjligen dammet på golvet, men det är inte lika roligt.
Her mind was a very big house, we got lost there for hours
Jag kan inte sova, fast jag är jättetrött. Måste bli av med rädslan i kroppen först. Den som gör att jag sover i pyamas ifall det värsta händer och jag måste ringa. Nu ska jag vänta ett tag och sen ska jag sova.
I'd give my body to be back again in the rest of the room, to be alone with you
Jag har så mycket jag inte kan skriva här just nu. Detta ständiga minfält som är både frustrerande och spännande och obekvämt och lättande. Som är farligt men som jag ändå inte kan låta bli att gå på, som jag inte vill låta bli att gå på.
Den där stressen
Just nu ligger mitt hjärta högt upp i bröstkorgen och trycker. Min kropp skakar lite, och i magen river klor. Så känns stressen. Paniken som pumpas ut med blodet. Ibland blir det så mycket att det blockerar, och så blir det ännu mer för att jag inte kan tänka. Och då går det inte. Då måste jag göra något annat en liten stund. Skriva här. Redigera en bild. Köpa kaffe. Kolla mail. En liten stund - bortkopplad. Även om det stjäl tid. Men det tjänar inte till att stirra på en sida och inte ta in något för att stressen sätter upp en mur. Då är det bättre att samla sig en kort sväng. Le lite grand och se om det sprider sig. Tvinga kroppen. Lura kroppen.
För även om jag ser såhär lugn och glad ut är adrenalinnivån i klass med att springa från ett farligt djur, och känslorna lika upproriska som om jag redan misslyckats. Misslyckats. Vilket fult ord.
thank god I have a friend like you
Idag, vet ni vad som händer idag? Idag kommer min Walker ner till stockholm! Och vi ska plugga och fika och busa och fnittra och äta god mat och skvallra och ge varandra bra råd och bara vara bäst. Och jag kanske spelar låten jag började skriva igårkväll för honom så han kan sucka och säga Nea du är alldeles hopplös på det där fina varma sättet som han gör när jag trasslar in mig lite för mycket i mina egna tankar och är sådär gränslöst mycket känslomänniska som jag kan vara.
Och han ska stanna ända tills onsdag morgon. Och även om min uppsats ska in idag och jag är hysteriskt stressad så är den här dagen alldeles fantastiskt bäst!
Och han ska stanna ända tills onsdag morgon. Och även om min uppsats ska in idag och jag är hysteriskt stressad så är den här dagen alldeles fantastiskt bäst!
Och dagens titel kommer från den här alldeles fantastiska låten som får mig att tänka på hur mycket kärlek jag har till mina vänner, och hur mycket de förtjänar den och på hur lyckligt lottad jag är som har dem.
Att avsluta helgen på precis det rätta sättet.
Ikväll var jag med bästa Elma iväg på dramalabbet. När vi kom dit hittade vi Camilla som också var där - mycket trevligt sammanträffande! Vi alla tre skulle se humorshowen "I huvudet på Roger"
På scen stod Liv Elf Karlén som bland annat är med i Humormaffian, Agneta Wallin som driver ståuppklubben Lobbyn och fantastiska Bianca Kronlöf med sin snubbe.
Om inte detta var nog och magmuskelarbetande skrattigt så var det två fantastiska kvinnor som hade humorshow om folkmusik precis efter - och de var inte nådigt duktiga på fiol! Jämarns vad bra de var! Båda på att prata och spela. Jag blev alldeles lycklig i själen!
Bästa bästa avslutet på en helg.
Bild lånad från Elma.
Bästa bästa avslutet på en helg.
And it's just like me to let you down
Fil med jordgubbar och hallon, nattlinne och täcke och avhandling och uppsats och Mélanie Laurent och söndag och namnsdag.
Om någon vill plugga under täcke har jag ett extra och vårljus genom fönstret.
I'm drunk, I'm drunk and you're probably on pills
En mycket trevlig middag med mycket bra kvinnor och en trevlig födelsedagsfest har förgyllt min kväll.
Och inombords är det kaos.
För det är lite ohanterligt att vilja plocka vitsippor med böjda huvuden till någon viss när en alltid förr tyckt att det är lite töntigt med blommor och klassiskt romantiska gester.
Och inombords är det kaos.
För det är lite ohanterligt att tänka på någon annan lite för många gånger på samma dag.
Så jag andas och lyssnar på den här http://open.spotify.com/track/0CAGlWHKr9esGaCKHiqxXS om och om igen och fokuserar på den förlamande uppsatsstressen som i alla fall går att prata om.
Vissa dagar
Vissa dagar behöver en lite extra pepp.
Vissa dagar behöver en påminna sig om det väsentliga.
Vissa dagar behöver en ställa sig livets frågor.
Vissa dagar behöver en vara lite mindre ensam.
Vissa dagar behöver en kämpa så in i norden för vad en tycker är viktigt.
Och vissa dagar måste man bara få vara trött och okonstruktiv.
